Solidariskt.
Alla betalar samma.
Friska bär icke friska. Ingen frågar dig hur din mun ser ut innan du får bli medlem.
Det är inte en konkurrent vi tävlar mot. Det är en bransch som tjänat pengar på samma sätt i 60 år: betalt per ingrepp, inte per friskt resultat. När vården ersätts per behandling i stället för per friskt leende blir incitamenten bakvända. Det är en gammal modell som inte längre tjänar patienten – och som Dentme är byggt för att ersätta.
Prislistor som ingen förstår, tillägg som dyker upp i stolen, notor som chockar. Branschen är byggd på informationsövertag — vi bygger på transparens.
Varje ingrepp = en intäkt. Ju sjukare mun, desto större faktura. Vi vänder på det: du betalar för att hållas frisk — vi tjänar på att lyckas.
Har du inte råd att gå — går du inte. Så växer problemet i tystnad. Vår modell möter dig där du är, oavsett vad du har med dig in.
Sjukvården är solidarisk. Skolan är solidarisk. Men tandvården har alltid varit något du får klara själv. Det är där vi vänder på det — inte som välgörenhet, utan som en modell som fungerar bättre för alla.
149 kr / mån. Ingen rabatt för att du har tur med generna. Det du inte behöver — bär du.
Full behandlingsplan. Utan självrisk, utan skräckfakturor. Vi lyfter dig — sen står du själv.
Ett medlemskap i Dentme handlar om mer än tandvård. Det handlar om att välja en modell där våra incitament är desamma som dina: att hålla din mun frisk, inte att behandla fler hål.
Alla betalar samma.
Friska bär icke friska. Ingen frågar dig hur din mun ser ut innan du får bli medlem.
Ingen skräckfaktura.
Ingen 3 000-kronorspuck. Ingen 15 000-kronorschock. Bara ett fast pris varje månad.
Vi tjänar på att du är frisk.
Så vi lägger krutet där — inte på lagningar i efterhand.
Du är inte kund. Du är medlem.
30 000+ svenskar har redan valt bort branschen som den är — och röstat med fötterna.
De går dit som de går till gymmet. Som en självklarhet. Som något de gör för sig själva — inte mot sig själva.
Att betala tusentals kronor för en lagning, rotfyllning eller extraktion. Att ringa runt mellan kliniker för att jämföra priser på ett ingrepp man behöver, inte vill ha.
Att ha ont i veckor innan man bokar. Att skjuta upp ett besök ett halvår för att lönen inte räcker. Att tappa en tand i 40-årsåldern för att räkningen kom vid fel tillfälle.
Våra barn kommer titta tillbaka på det här som vi tittar på att röka inomhus.
För det finns bara ett. Fast, samma, för alla. Ingen chock i kassan, ingen förhandling i stolen.
För det är billigare att gå än att låta bli. Förebyggande blir det självklara — inte det man önskar man gjort.
En generation som växer upp i en modell där friska bär icke friska. Där tandvård är en självklarhet, inte ett privilegium.
En rörelse startar inte när någon ropar. Den startar när tillräckligt många slutar acceptera.